Ninni

Just det!
Drömde väldigt söta drömmar inatt, samma dröm i två omgångar faktiskt.
Jag ägde en liten liten hund, sötaste av dom alla, brun liten sak med namn Pysen. Jag kommer ihåg drömmen så väl för ja.. jag är väl lite konstig?
I första drömmen försvann Pysen, han sprang ut när jag var hemma hos familjen (som i drömmen bodde i ett litet mysigt hus nära skogen). Det var riktigt hemskt! Min sötnos var borta.
Efter jag vaknat till och somnat om igen fortsatte drömmen och Pysen kom tillbaka efter en liten stund och hoppade upp och satte sig i mitt knä, oj så mysigt. Det var ren jävla lycka, en liten hund kan den skapa allt detta? Även i drömmarnas värld?
Det värsta med detta var att när jag vaknade började jag storgråta (patetiskt kanske jag vet).
Jag vaknade ju och insåg att jag kommer ALDRIG kunna äga en hund, jag tål dom inte! Det kom som en käftsmäll från ovan, jag är dömd till att vara hundlös hela livet. Varför jag liksom? Varför varför varför? Jag vet att man inte ska grubbla över sådant men jag önskar verkligen att jag skulle kunna ha en liten vovve någon gång i framtiden, om inte nu så om några år liksom!
Ne fy nu blev jag ledsen igen....
Dags att lägga sig i sängen och låta medicinerna verka lite.